Maldiverna ÄR paradiset!

Nu har vi varit i paradiset och vänt! Ja, Maldiverna mötte verkligen upp till våra höga förväntningar (för en gång skull hade vi satt förväntningarna högt, till skillnad när vi reser runt här i Indien och håller dem låga men i och för sig i stort sett alltid blivit positivt överraskade då)!

Vi började få lite dåliga feelings när de på fredagskvällen ringde från Sri Lankan Air Lines och meddelade att vårt flyg var ett antal timmar försenade och att vi då skulle missa vårt nästa flyg vidare till Male, men att vi var ombokade till nästa flight. Som ett led i detta var vi tvungna att ringa hotellet och boka om vårt vidare transport med sjöflyg ut till vår ö och de lät inte helt säkra på att det skulle funka... Hmmm, en natt i Male var ju inte vad vi tänkt oss, men skulle få ta oss vidare morgonen därpå. Men till slut framkom det att om vårt flyg inte var alltför försenat så skulle vi hinna. Vi drog en lättnadens suck!

Det positiva i det hela var att vi fick sova till kl 3 på natten i stället för till midnatt. Väl på flygplatsen upptäckte vi ytterligare en svensk familj som också skulle med samma flighter. Så den timmen vi skulle varit på Sri Lankas flygplats blev i och med förseningen 4 timmar, men de gick väldigt fort. Vi satte oss på ett café, drack gott kaffe och hade det mysigt med den andra familjen.

Härlig stil på piloterna!

Trångt och mysigt. Och väldigt varmt!

Klar för start!

Here we go to Reethi Beach!

Väl framme på Maldiverna fick vi åka buss till nästa terminal, sjöflygsterminalen. Så istället för gater inomhus hade de gater ute på bryggan där det var betydligt större än jag trott, de har 44 sjöflygplan och transporterar 800 000 passagerare varje år. Redan på terminalen infann sig semesterfeelingen, det kändes liksom i luften. Piloter kom och gick, samtliga iklädda kortärmad vit skjorta, marinblå shorts, solglasögon och flipflops!

Vi fick kliva på planet och sätta oss tillrätta på de små sätena, jag fick platsen på rad 1 och full insyn i cockpit som inte hade någon dörr. När det var dags att ge sig iväg tittade en av piloterna ut genom dörrgluggen och hälsade oss välkomna och drog säkerhetsrutinerna. Sedan bar det av ut från terminalen och ut på öppet vatten för att slutligen gasa på och lyfta upp i det blå. Det var magiskt! Så otroligt häftigt att se alla mängder av öar som maldiverna består av, båtlivet, alla korallrev som gick att skönja under vatten ytan och även de öar som sjunkit och numera befann sig under vattenytan. Att Maldiverna kommer försvinna känns uppenbart med tanke på att öarna är helt platta och i stort sett enbart består av sand. Sorgligt men sant (men inget som någon nämnde på plats... Känsligt ämne!)

Högt upp i det blå...

Båttur på väg till fastlandet.

Kan man annat än gilla det här stället??

Några stackare som ska flyga tillbaka när vi anlände.

Ljudet i flygplanet var dock öronbedövande och barnen höll händerna för öronen. Men vyerna var alldeles magiska! När landningen skulle ske gick det fort, vips slog vi i vattenytan och åkte vidare till en flotte där en båt stod och väntade på oss. Så vi hoppade av och upp på båten och piloterna packade ur vårt bagage för att sedan packa in nästa bagageskörd från de människor som redan satt på båten men som skulle bege sig hemåt igen. Så från det att vi landade till planet var packat och flög tillbaka igen gick på max 15 min. Effektivt.

Vi möttes av kalla handdukar och en kokosnöt att dricka. Skönt och mumsigt! Därefter blev vi följda till vår watervilla. Tala om "a room with a view"! Villan var finfin! Ren, fräsch och snyggt inredd, inget överdådigt men väldigt smakfull. Det enda vi hann med den dagen var att äta middag och njuta av en strandpromenad. Skor var inget vi hade behövt packa ner, vi gick barfota hela tiden! Det var bara när vi spelade tennis och var på gymet som skorna åkte på.

Den här vyn vaknade vi till varje morgon från sängen!

Fiskarna imponerade!

Sköna skuggiga stigar för att ta sig runt ön.

Morgonen därpå tog vi ett morgondopp direkt från trappan på vår villa! När vi stod på vår terass och tittade ner i havet simmade massor av fiskar förbi. Snorklingen direkt utanför villan var den bästa snorklingen vi någonsin varit med om! Otroligt fiskrikt i alla de vackraste färgerna, det var som ett skådespel att bara titta på havet uppfrån. Det vi upptäckte var att vissa fiskar hade sina revir och bon på speciella ställen, precis nedanför oss bodde den otroligt vackra Oriental Sweetlip och strax utanför höll de två Parrotfisharna till osv. Hur coolt som helst! En morgon kom ett gäng med delfiner simmande och hoppande en bit ut i havet. Magiskt! De extra tusenlapparna som vattenvillan kostade var väl värt sina pengar!

Tidsskillnaden till Male var 30 min från Bangalore, alltså inte så mycket. Men på Reethi Beach hade de varit så kreativa att de hade beslutat sig för en egen tidszon som innebar 1 timmas förskjutning från Male. Detta för att dagen skulle bli längre och därmed kunna utnyttjas bättre! Älskar flexibilitet! Här blir det ju verkligen becksvart, så en extra timma om dagen är ju alltid välkommet.

Vi valde All Inclusive, vilket innebar att all mat och dryck ingick. Då ingick buffé på huvudrestaurangen (totalt fanns det 4 restauranger) och dryck till det samt på de 5 olika barerna. Buffé kan ju vara lite och si och så, men den var verkligen toppen och väldigt varierat både till lunch och middag. Det passade barnen perfekt också att plocka det de ville och det fanns alltid något de gillade. Mest gillade de nog utbudet av desserter... Snart blev barnen polare med olika bartenders och visst precis vad de ville ha. Majkens favorit var (och är) iste och Elis fastnade för Virgin Colada. Som tur var kände Elis själv när det blev en Pina Colada istället, men det fick mamma dricka upp istället, inte mig emot!

Ännu en Virgin Colada i baren. 

Barhäng hos polaren.

Livsnjuteri...

Ja, vad gör man då på en paradisö? Badar, äter, snorklar, äter, snorklar lite igen, bygger sandfigurer (bl a mamma...) dricker, snorklar, spelar lite tennis, slappar, äter. Lars och Majken gjorde varsitt provdyk med tuber vilket båda tyckte var super! Så vi får väl som om far och dotter tar ett cert nästa gång??? Långtråkigt? Inte det minsta! Trodde att fem nätter skulle kännas ok och enough, men inte! Vi alla hade gärna stannat ett tag till och Elis som är känslosam av sig grät en skvätt när vi skulle hemåt igen.

Tummen upp för Maldiverna!

Provdyk. Innan M var i havet höll hon på att välta baklänges.

My lovely family!

Snorkling...

...och ännu mera snorkling.

De enda djuren som fanns på ön var ödllor, små (eller stora om man jämför med dem vi har inomhus här) söta, gröna som sprang omkring bland träden och buskarna. På stränderna sprang små snäckor och krabbor omkring som barnen tyckte om att jaga. Det var alles på land! Inte en enda mygga syntes till!

Namaste!

Varför så butter?

Är det en snäcka måntro?

Varje eftermiddag/kväll hade de fishfeeding vid en brygga då en ur personalen matade ett stort antal fiskar, både stora och små. De var som galna vill jag lova! Och det mest spektakulära var att ca 20 st stingrockor kom för att få mat och fullkomligt trängdes runt hans ben. Även en liten revhaj var där för att få mat. Uppenbarligen måste fiskarna kunna klockan för även innan han uppenbarade sig med fisken var både hajen och rockorna där, kväll efter kväll.

Han har nog inte hört att stingrockor är farliga..

Barnen har inför resan pratat om tsunamis och om de kan komma till Maldiverna. Och det kan de ju, men att vi inte kan oroa oss för det. Men skulle det komma, skulle det verkligen vara utsatt med tanke på hur platt det är. Det roliga är att Elis kallar det för salamis, och då började vi spåna vidare om att massa korvar skulle komma upp på land. Salamis, goda korvar från tyskland och en och annan falukorv. Sådant kan man fantisera om när det är dålig tillgång på något så banalt som korv :)

Eftermiddagsslapp i villan.

Majken köpte en alldeles egen sarong - nöjd!
Elis valde en nemo.

Folket som var på vår ö var till största delen tyskar, antar att det gick någon form av charter dit. Men det var även en del engelsmän, japaner och amerikanare. Inte alls den typen av människor som vi trott, utan väldigt blandat och tillbakalutat - skön mix helt enkelt. Vi hade en kvinna som jämt låg på sin solsäng precis vid bryggan vi gick på för att ta oss från villan till fastlandet. Och när jag skriver jämt så menar jag jämt! Innan frukost låg hon där, när solen så gott som gått ner låg hon där och regnade det (jo, det var i slutet av monsunperioden så vi fick lite regn också) ställde hon sig med sin madrass under parasollet för att skynda ut till solsängen så snart sista droppen kommit. Hon var kortklippt och såg väldigt tysk ut (fördomsfullt, jag vet... Stämmer egentligen inte alls in på tyskor jag träffar här), men det visade sig vara helt fel när jag en kväll hörde att hon talade svenska med sin man. Hmmm, undra vad vi lagt för kommentarer när vi gått förbi? Men ärligt talat, det hade varit betydligt billigare att köpa några solkort på det lokala solariumet. Jag såg inte att hon ens badade en enda gång...

Klimatet här är helt perfekt och jämt över året, högsta temperaturerna ligger på 29-31 grader året om och lägsta temperaturen ligger på 20-23 grader året om. Genomsnittliga havstemperaturen ligger på behagliga 26 grader. Kan det bli mycket bättre? Det var som sagt i slutet av monsunperioden så det kom några skurar, främst regnade det på nätterna. Men två gånger blev vi rejält dränkta, vilket inte gjorde något då tempen var skön och vi inte blev nedkylda utan kunde bara gå hem och byta om. Vi kunde se hur regnmoln drog förbi och säkert nådde någon annan ö, men vi hade tur dagtid måste jag säga.

Jag och Majken på bild ;)

Svettig av allt fotbollsspelande.
(de hade konstgräs på tennisbanona!!!)

I och med att det är muslimskt är det förbjudet med topless och nakenbad, vilket vi givetvis respekterade. Vem solar topless nu för tiden??? Det är ju verkligen så ute det kan bli. Dock blev Lars varse om nakenbadare en natt. Vi vaknade en natt av att någon skrek "help me, help me" väldigt högt och båda flög upp ur sängen. Jag lät Lars gå ut på bryggan för att se om någon var i nöd och där stod redan många av våra grannar. Nere i vattnet under vårt hus skytades en naken kvinna med rumpan i vädret som uppenbarligen kommit ifrån sin manlige vän, men just då hittade honom. Så alla gick in i sina villor igen, men det var inte helt enkelt att somna om. Plötsligt hör jag någon som ropar igen, dock längre bort och den gången "Richard, Richard", denna gången gick jag ut på bryggan för att se vad som hände. Då ser jag kvinnan längst bort i andra ändan av bryggan och att hon hoppar i vattnet mellan två hus samt att några kommer ut ur sina villor men sedan går in igen. Resten av veckan försökte jag lyssna om någon kallade sin man för Richard :). Undra vilken drog de gick på??

Dagen kom då vi skulle behöva ge oss hemåt till allas förtret, vi njöt verkligen njöt av Maldiverna och familjetiden (och så gott som ingen tid framör iPads, iPhones eller datorer), men vi skulle åka först vid lunch så vi hann med att njuta av en härlig frukost och snorkeltur (faktiskt den bästa på hela vistelsen!). Dock visade det sig att även denna flight var försenad (dock med sjöflyget) så istället för att fördriva tid på flygplatsen hann vi med även lunch innan vi åkte. Dock fick vi springa genom Males flygplats, men det gjorde vi så gärna i utbyte mot extra tid på Reethi Beach!

I väntan på sjöflyget.

Bye bye Maldives! See you soon!

Vi längtar redan tillbaka, så vi får väl se om det blir en favorit i repris nästa år?!?