Fjärdedelsreflektion

Nu har vi varit här ca en fjärdedel av tiden som Lars kontrakt löper på. Oj, oj, oj, vad tiden rullar på! Ska det fortsätta gå så här fort behöver vi stanna ytterligare ett år för att hinna med de saker vi vill se och göra. Och det är ju positivt att tiden går snabbt, annars hade det varit ett tecken på misstrivsel kanske. De som bott här ett tag tycker att efter första året börja man ha koll på saker och ting. För min del tycker jag att vardagen rullar på utan problem och jag vet vart jag ska ta vägen med olika ärenden, men jag har å andra sidan inte hunnit utforska en bråkdel av staden. Den är gigantisk och som sagts tidigare inte alls planerad för alla dessa människor, därav det trafikkaos som råder.

Ännu en vacker blomma i trädgården.

Själva staden har egentligen inte så mycket sevärdheter att tala om. Det sägs att Bangalore är parkernas stad även om en del parker försvunnit till förmån av nya bostäder och byggnader. Men det är inte prunkande parker som vi är vana vid, väl planerade och skötta med växter och träd i vackra färger och symmetri. Nej, här kan det röra sig om en gräsplätt med allt för långt gräs och några stackars träd och växter som det inte ser ut som någon bryr sig om och givetvis ett inslag av sopor. Utmed kanterna kan det finnas smala grusgångar att promenera på, allt inhägnat med något rostigt staket. Alltså inget ställe där man samlas för picnic och lek...

Far och dotter på väg på restaurang med chefen.

Det finns en del byggnader i kolonialstil från engelsmännens tid som kan vara intressanta att titta på, givetvis en uppsjö av tempel samt en del kyrkor. Men det jag tycker är mest fascinerande är alla dessa intryck och upplevelser jag får varje gång jag sätter mig i bilen och tar mig utanför vår skyddade värld här på Palm Meadows. Jag skulle vilja stanna var och varannan meter och föreviga alla dessa ögonblicksbilder som passerar revy, så många människor, så många händelser, så många levnadsöden. Jag bara älskar det!

Landkrabban har blivit fisk.

Jag försöker att insupa allt jag ser när jag är ute och åker, gärna med iPhonen i högsta hugg för att fotografera (ibland lyckas jag få en lyckad bild, de flesta gånger dock inte...). Ibland är jag bara för trött för att ta in allt, då sätter jag öronpropparna i och lyssnar på podradio (Värvet rekommenderas varmt!) och låter blicken bara blicka ut, utan att fastna på något speciellt. Önskar ibland att jag kunde blunda ett slag och ta en powernap, men det är inte att tala om på de här vägarna. Vägbulor och hål i vägen varvas om vartannat och kan i alla fall göra mig åksjuk. För Elis del verkar det mest vara sövande, för han somnar var och varannan dag på skolbussen.

Livsnjutaren.

Förtroligt samtal i poolen.

På tal om barnen så kan jag inte säga det nog - jag är så imponerad av deras vår! Visst har det varit tufft ibland, den första veckan var det en del tårar, många kvällar har Majken och jag kämpat oss igenom läxor, några kvällar har tröttheten från de tidiga mornarna och alla intryck gjort sitt så det slutat i gråt som aldrig velat sluta. Men på det stora taget har de kämpat och presterat sååååå mycket! Och det försöker vi påminna dem, allt de lärt sig och allt de upplevt hade inte varit en bråkdel om vi bott kvar hemma. Barnen börjar komma in i språket, har lärt sig avancerad matte, hur vatten påverkar vår jord, skriva alfabetet, lärt sig läsa, spelar blinka lilla stjärna på piano och en massa, massa annat. Så på fredag ska vi fira sommarlovet med utelunch och ett besök i leksaksaffären!

Våra fikon i trädgården.

Något som är nytt och inte helt bekvämt alla gånger är att ha personal att ta hand om. Givetvis är jag oerhört tacksam för att få hjälp med städ och matlagning, här räcker det inte att städa en gång i veckan för det kommer in så mycket damm och grus genom myggnäten så ni kan inte tro! Trodde aldrig att det kunde gro igen så snabbt som det gör. Sedan har de inte samma teknik och arbetsredskap som vi är vana vid, vilket gör att det inte blir lika rent som vi är vana vid. Men man vänjer sig rätt snart vid den här standarden. Det samma gäller diverse djur som kommer krypande, att ha myrgång genom hela köket och upp på diskbänken är vardag. Kackerlackor däremot har jag svårt att vänja mig vid. Som tur kommer de inte på besök så ofta.

Tillbaka till vår kära maid, så är hon väldigt, väldigt rar och omtänksam. Jag har verkligen fäst mig vid henne! Hon arbetar systematiskt efter sitt egna schema och mår dåligt om hon inte kommit åt att tvätta av ett badrum en dag och lagar väldigt god mat! Hon är väldigt diskret, ändå är det ibland obekvämt att ha en person hemma i huset som gör jobbet medan jag sitter här och bloggar t ex. Jag får dåligt samvete, men måste ändå inse att det är kulturen här och vi betalar faktiskt lön till henne för att hon ska göra dessa sysslor.

En färggrann liten by vid Stonehill.

Vår driver är också en bra person och duktig på sitt jobb att köra och hitta dit vi ska på utsatt tid. Dock är det inte alltid jag orkar sitta i bilen och konversera med honom och även det kändes obekvämt i början. Men även där måste jag inse att det är hans jobb och jag behöver inte prata för att vara trevlig utan bara när jag vill och behöver. När vi åker runt och jag har frågor kring saker och ting berättar och förklarar han gärna. Hans engelska är dock inte lika enkel att förstå som Ranis så det är inte alltid jag förstår honom, och inte han mig heller. På telefon ska vi inte tala om, på en knastrig indisk telefonlinje med lite lagom trafikbuller i bakgrunden är det inte lätt att hänga med.

På tal om egotid ;) Men just poolhäng har jag inte ägnat någon egotid till.

Det jag verkligen kunnat ägna mig åt under våren är egotid som jag lagt mycket på träning. Det är underbart att börja dagen med motion och hela jag mår så mycket bättre när det prioriteras. Hemma har jag mest ägnat mig åt löpning, men det är något som jag bara gjort typ 1 gång/månad. Dels har det varit alldeles för varm temperatur för att ägna sig åt det och dels är det kul att testa på sådana aktiviteter som inte är så enkla att prova på hemma. Den dagliga morgonpromenaden är främst social och ett skönt sätt att vakna på i en behaglig temperatur. Att utöva yoga 3 ggr/vecka är också underbart. Kroppen sträcks och tänjs och själen får sitt. Jag har nog nästan utövat mer yoga på de här månaderna än jag gjort under alla tidigare 9 år totalt sett. Tennis är en annan aktivitet som jag aldrig spelat tidigare, men oj vad kul det är. Fantastiskt kul att se att övning ger färdighet, helt plötsligt får jag serven i rätt ruta och kan t o m placera en och annan boll där jag önskar. Och till sist pilates som blivit min nya drog, vad kul att testa något nytt och verkligen fastna för det. Samt se resultat! Känner att främst ryggen stärkts och gett bättre hållning. Däremellan hinns det med ett och annat pass i poolen och på gymmet. Till hösten blir det andra bullar när jag får ägna desto mer tid åt studierna. Men det ser jag verkligen fram emot!

Två män på morgonpromenad. Och ja, de håller varandra i handen.
Och nej, homosexualitet är inte accepterat. Men män går gärna hand i hand här.

Mat är ett annat kapitel som jag tycker är superkul! Just nu lagar jag ju minimalt med mat men är desto bättre på att äta. Främst är det Rani som guidar oss genom Indiens kök men även en hel del restaurangbesök, som dock inte alltid har indisk inriktning. Barnen och Lars är duktigt trötta på ris då det serveras dagligen i deras kantiner. Sedan har vi ätit en hel del vegetariskt, flera dagar i veckan och när det är kött är det främst kyckling och köttfärs som serveras. Lamm ibland men det är inte så poppis hos barnen och oxfilé till helgen då Lars grillar och får den alldeles perfekt röd. Yammi som Elis skulle sagt! Yummi är också all underbar frukt som har så mycket smak. Just nu är det mangosäsong och vi fullkomligt frossar i alla dessa sorter och jag kan bara inte få nog. Det är nog den frukten som hela familjen gillar, och inte bara gillar förresten - älskar! Men även melon av diverse slag är så gott, liksom papaya och ananas. Även sapota som är en ny frukt för oss och som Lars bara älskar. Liknar mest en potatis så det tog lång tid innan vi upptäckte den. Sedan gör även Rani en fantastisk efterrätt med Carrot Delhi som smakar massor av kardemumma.

Som ni förstår har vi det bra! Tyvärr är det ju långt bort ifrån alla som har det bra här, så mycket fattigdom och missär som jag dagligen ser är fruktansvärt! Men det ska jag inte fördjupa mig i nu för då blir det ett ännu längre inlägg och det är redan långt nog med massa pladder. Men även om vi har det finfint ska det bli så kul att komma hem och träffa familj och vänner! Ser fram emot en riktigt skön social sommar!

Nedan en bildkavalkad från City Market och då främst från blomster- & kryddavdelningarna;

Här sitter de och binder blommor i långa, långa, långa girlanger.

Chili och gurkmeja i massor!

Lite blandad kompott

Sista veckan i skolan är inne på spurten inför sommarlovet! Så efterlängtat och härligt! I går kom det hem två färgglada barn.... Det var färg på kläderna, i håret, på benen... Klasserna hade arbetat för fullt med morgondagens richshaw parade och förberett med de dekorationer som ska användas. De verkar ha jättekul med detta. Sedan är det klassfester olika dagar och som jag nämnt tidigare rickshaw paraden, Elis graduation och fredagens avslutning med gemensam samling och utdelande av omdömen. Dessutom har Majken ett mattetest idag, som hon inte var så glad åt. Hon tycker det är orättvist att de har så mycket mattetester och att de hemma i Sverige knappt har några test alls, försöker uppmuntra henne med så mycket mer hon kommer kunna när hon är hemma igen. Men det biter inte just nu...

Hösten är här, säkert bara 24 grader i poolen.

Sitter och läser Bangalore och blir lite lagom upprörd så här på morgonkvisten. En politiker har föreslagit att kvinnor inte ska få bära jeans (det är ett plagg för amerikanska cowboys) och inte få använda mobiltelefon innan de är gifta. Tala om bakåtsträvare och icke för jämställdhet! Jag läste upp det för Rani och hon sa att om Mennu (hennes dotter) skulle läsa detta hade hon blivit vansinnig, Mennu är en väldigt ambitiös och rättvis ung kvinna som man inte sätter sig på i första taget. Men när jag väl kommit till slutet av artikeln framkom att övriga politiker krävde en ursäkt både från politikern själv och det parti han tillhör. Det finns trots allt hopp!

Inte ett ljud om prinsessbröllopet, däremot att vi är strange.

Helgen blev inte riktigt som jag tänkt, jag hade sett fram emot att åka med familjen till den mangomela som var tvungen att ställas in då Elis blev sjuk förra veckan. Men istället vaknade Lars med huvudvärk och lätt feber på lördagen. Så istället blev det en tur till Forum Value Mall med barnen där Elis och jag klippte oss och avslutade med en glass. Denna gång förklarade jag att jag ville att de skulle tunna ut Elis hår med uttunningssax, så resultatet blev riktigt bra. Det är så lustigt här, för det är man själv som får guida hur och var de ska klippa. De har ingen riktig känsla för när frisyren är helt osymmetrisk. Själv tog jag bara topparna så det blev ingen stor skillnad, men de fönade håret fint så jag lät det var hängande inför kvällens party. Annars har jag alltid uppsatt tofs här, det blir alldeles för varmt att ha det utsläppt.

Snygg kille som Xboxar.

Festnaglar!

Kvällens avskedsfest blev väldigt lyckad med massa trevliga människor och en fantastisk buffé som de själva lagat och som doftade av basilika, tomat och vitlök. Precis smaker som jag älskar! Och barnen hade också kul med massa barn, från 2 år och upp till 15 år. Vi drog oss hemåt strax före 23 då barnen var rejält trötta och de slocknade på studs. Jag hamnade framför datorn och fick se prinsessan med sin nyblivna man anlända till Drottningholm. Måste säga att jag inte har samma känslor som när Victoria fick sin Daniel, det kändes mer romantiskt och hjärtligt. Även om jag måste säga att när vi kikade lite på bröllopet dagen därpå, så fick jag bättre uppfattning av Herr Chris, som visade upp en mjuk sida. Majken var dock inte imponerad - "han är ju inte snygg, han ser ju ut som en gubbe". Och jag kan absolut hålla med henne...

Majken snart redo för fest med sina nya bangles från Rani.

Blir glad när jag ser Victoria och Daniel och hur de ställer upp för folket med posering och vinkningar. Och de ser hur kära ut som helst! Vi fick upp Daniels tal och Björn & Agnes sång på Youtube och kikade på det, blir ju alldeles rörd att se det igen. Såååååå romantiskt!

Mycket alster som kommer hem från skolan, här Elis släktträd.

För övrigt var söndagen lugn förutom att Majken var i väg på brunch på Marriott. En kompis fyllde år och hade sitt kalas där med egen bartender så de fick blanda drinkar, äta massa god mat, lekar och avsluta med bad i hotellets pool. Så det var en nöjd och glad tjej som trillade in framåt sen eftermiddag. Och redan nästa vecka väntar nytt barnkalas, men då är det hemma i Sverige!!! :)

Fyra S - Sveriges nationaldag, Stonehill, Sjukdom & Snakes!

Sveriges nationaldag! Skönt för er hemma i Sverige med en långhelg! Men här är det en alldeles vanlig dag som inte firas i någon större utsträckning. Jag skickade med bullar till skolan idag för att fira lite grann och med något typiskt svenskt. Lars kom hem från Sverige i söndags natt och hade bunkrat upp med lite svenska matvaror, så det kanske slinker ner ett knäckebröd med prästost och ett ballerina till efterrätt?!?

Veckan började på samma sätt som förra veckan slutade - en dag som började med yoga och slutade med Stonehillbesök. Det var P6 som bjöd in till Poetry coffee och det bjöds på dikter, upplästa eller ackompanjerade till musik. Kaffet uteblev dock (ingen förlust, för skolan kan verkligen inte stoltsera med sitt kaffe). Hela salen var uppdukad med små bord och på varje bord stod en vas med blommor från klassens trädgård och längst fram var det kuddar utspridda för kuddmys för den som önskade. Det var ca 1 timmas uppträdande av barnen som var helt otroligt duktiga och oblyga. Vem hade vågat ställa sig upp som 9-åring och sjunga Titanicsången acapella?? Majken läste upp en egenskriven dikt om pingviner och det gjorde hon med bravur! Eftersom jag lovat barnen att få åka med mig i bilen hem, så blev jag kvar även på föreställning nr 2 som var för andra elever, men det var många föräldrar med mig som stannade kvar och det bjöds tom på viss variation :)

Fina Majken! Testar med en film nedan, men själv får jag det inte att funka, får ni?

Tisdagen skull bjuda på utflykt till mangomela (marknad, utställning), men den fick ställas in eftersom lilleman vaknade med magont och fick stanna hemma. Det var inga större fel på honom, men han fick ont när han åt mat och åt därför inte så mycket. Så det var riktigt skönt med en hemmadag, vilket jag inte haft på länge. Vi myste, tittade på film, byggde med lego och läste bok.

Tokungen utan tänder.

I onsdags fick han åka till skolan även om han sa att han hade lite ont i magen, men jag tyckte inte det verkade så farligt. Och dessutom skulle jag upp på eftermiddagen till skolan igen för Primary Awards. Efter viss logistikplanering, då Kumar hade ledigt pga festival i hans hemby, kom jag i väg med några andra som också skulle dit. Hela idrottssalen var full av elever och föräldrar samt en stor scen. Stonehill har tidigare enbart haft awards för Middle school, så det var nytt för alla parter (P1-P3 hade inga utnämningar men P3, och därmed Elis, var där och kikade). Varje årskurs presenterades var för sig och inleddes med någon elev som spelade instrument och en klassång innan själva awardscememonin satte igång. Varje klass hade fyra priser; flitigaste eleven, eleven som sett till klassens sammanhållning, en kategori som jag inte minns samt ett öppet pris som varje lärare själv fick formulera (t ex eleven som alltid är positiv, eleven som alltid hjälper till). Så det var fokus på hur de agerar och inte på vad de presterat, vilket jag tycker är helt rätt.

Därefter följde awards för samtliga specialämnen, såsom musik, idrott, konst, B-språk och ELL (english learning language). Här var det en i varje årskurs som fick pris (och inte varje klass som det var ovan) och awards i P6 för ELL blev - MAJKEN! Jag blir alldeles tårögd bara jag tänker på det, stolt mamma! Och det var en väldigt glad och stolt Majken som fick ta emot sitt award, vilket innebar ett diplom och en paket innehållandes en bok).

Majken var väldigt lycklig efteråt att det var just ELL som hon fick utnämningen i, eftersom det varit ett helt nytt ämne för henne. Som hon dessutom har arbetat hårt med och fått slita en hel del med. Så det var precis vad hon behövde! Det kommer hjälpa hennes självförtroende för engelskan. Ms Shibani har varit en fantastisk lärare som Majken har älskat att gå till och som hon även kommer fortsätta med.

Veckans rangoli designad av barnen.

Nu är det inget mer skolbesök inplanerat förrän på onsdag då det är den stora Richshawparaden och dagen efter är det Elis graduation från P3 till att börja P4, som kan liknas att gå från förskoleklass till ettan.

Som jag tidigare nämnt har det verkligen varit ett väderomslag, vilket är underbart! Helt plötsligt behöver jag inte duscha 3-4 ggr/dag utan det räcker med två, bara en så´n sak! Nu ligger temperaturen på 28-30 grader på dagarna och oftast är det inte strålande sol utan molnigt. Dock har det inte regnat och åskat sedan förra veckan, men det lär ju snart komma med monsunperioden... Men det är märkligt att ena dagen ha svårt att somna för att det är så varmt och ha full fläkt på samt sova utan lakan till att sova med filt, utan fläkt och dessutom stänga några fönster så det inte drar så. Men jag klagar inte, jag föredrar absolut det här!

De sista dagarna har jag hört många historier om ormar här på området, det är ormar i trädgårdar, orm som kommer in i vardagsrummet och Rani berättade om en fest i helgen som fick besök av en orm på matbordet! Hua, hoppas det inte var sant! Även vi har haft påhälsning igen; i fredags skulle gardenern ta ner några mogna papaya från vårt träd och Rani tyckte det tog väl lång tid. Anledningen var att det ringlade en kobra på muren som skiljer vår tomt från grannens. Så det gäller verkligen att se till att dörrarna är ordentligt stängda om man vill undvika oväntat besök. De som vet säger att en kobra får ca 20 ungar, så ser man en kan man räkna med att det finns ca 19 till i närheten...

En vakt på området har fångat in en orm.