lördag 23 mars 2013

Inget är som väntans tider

Här har det väntats och väntats och gör så fortfarande. Länge och väl har barnen väntat att få ett Springbreak och nu äntligen är det här! 10 härligt lediga dagar varav den första redan snart och slut. Och då är väntan nummer 2 snart slut - älskade lillkusinen Fille anländer strax efter midnatt till Indisk mark! Oj, så efterlängtad han är!!!
Första kanelbullsbaket med indiska ingredienser, dock med svensk torrjäst.
Resultatet? Smaskigt värre!
I och med att det är vårens enda långa lov är det många som ger sig ut på resor, det är allt från Thailand, Goa, Maldiverna, Borneo och Australien. Själva ska vi i väg på första resan och den kommer gå till Mysore för att nästa dag gå vidare till Kabini där vi ska på safari. Hörde några som varit där nyss som fått se både elefanter, leoparder och tiger. Coolt!
Den dagliga morgonpromenaden.
Det har blivit mycket ljusare den senaste tiden
(även om det fortfarande är kolsvart kl 5.30 när klockan ringer)
Lars har varit i Kina i veckan så vi har varit solo. Det har funkat bra och vi har förgyllt vardagen med lite vardagslyx som att cykla till supermarket och köpa glass, bada och stanna kvar på klubben och käka middag (trots att Ranis goda mat stod färdiglagad hemma...). Det som varit svårast har varit mornarna, vi är verkligen vanemänniskor då och Lars och jag vet precis vad respektives uppgifter är för att vi ska bli klara i tid. Men nu skulle jag göra allt själv och det höll på att sluta med att vi missade bussen en morgon, men med en lätt löpning kom barnen med i sista sekund.

Har varit ute efter en blomsterskål att ha utanför dörren som många har, speciellt vid hotell och restauranger, vilket ser väldigt fint ut. Rani berättade att de sålde sådana strax utanför gaten på trottoaren. Så när Kumar och jag var ute och åkte bad jag att han skulle stanna där, och jag fick med mig orden; "you have to bargain, mam". Hittade en skål som jag tyckte var fin och frågade om priset, 700 rupies fick jag till svar. Det han kunde sänka sig till var 600 rupies. Jag kontrade med 400, men det var han inte intresserad av alls. Så då sa jag tack och hej och skulle hoppa in i bilen när han kom skyndande mot mig och jag fick det för 400 :). Mitt första prutköp. Hade inte Kumar sagt något hade jag gladeligen betalat 700. Har aldrg varit något vidare på prutning, förutom i Peking.
Mitt blomsterfat.
Klubbens blomsterfat. Same, same eller??!!??
Jag var i väg på ett skönhetsevent på ett hotell här i Whitefield där vi fick prova på Estée Lauders produkter. Det hela kändes väldigt osvenskt, men så är vi ju inte heller i Sverige så det är bara att gilla läget. Vi blev rengjorda, insmorda och sminkade av en representant. Resultatet blev väl sådär, är inte van att vara svartmålad runt hela ögonen och dessutom fick jag inget på kinderna eller läpparna så det var liksom bara ögonen som stack ut. Men de som hade en annan tjej blev målade all-in. Inte heller denna gång bjuder jag på någon efter-bild... Istället bjuds det på bilder på det ätbara det bjöds på.
Ett litet urval av utbudet; fruktsallad och bakverk

Visste ni att det var internationella macarondagen nu i veckan???

Efter fredagens pilates hakade jag på Mia som skulle på pedikyr i grannhuset och passade på att göra en själv. Det var inte länge sedan jag var, men mina fötter är bedrövliga efter att ha misshandlat dem hemma i Sverige så jag tror de behöver några behandlingar innan de kommer i form igen. Blev en lång skön och mysig eftermiddag med massa prat.
Njutstund!
På kvällen var vi bortbjudna på middag hos nyfunna vänner som också precis flyttat hit. Det blev massor av god mat, dryck och härliga samtal. De har två killar varav den ena är ett år yngre än Elis, så de två gjorde av med massor av energi medan Majken blev kompis med lillkillen som bara är 8 månader. Vi tog en cykeltur hem vi 11-tiden i alldeles underbar temperatur, ca 25 grader. Ett mysigt avslut på den här "arbetsveckan"!
Veckans rosbukett!


måndag 18 mars 2013

Allt möjligt från gluggar till müsli

Vill man ha långt hår, så är det här rätta stället att befinna sig på, håret växer som bara den, dessvärre både på huvudet och på benen... Så det var blivit några vaxningar och idag var det huvudets tur. Har tänkt på det länge, men när jag inte riktigt vet vart jag ska gå så har jag skjutit på det, efter barnens klippningar här på klubben visste jag att jag i alla fall inte ville gå dit. Så det blev Forum Value Mall som jag skrivit om tidigare. Inget vidare upphetsande mall men har ändå en del bra grejer och Elis klippte sig där härom helgen med gott resultat. Han som skulle klippa mig föreslog ett hårspa eftersom mitt hår är så torrt, och det hade han alldeles rätt i. Solen tar hårt på håret och har kännts alldels sprött och förfärligt. Så så fick det bli! In i en liten skrubb och i med massor av inpackning och därefter en ljuvlig huvudmassage, även nacken och ryggen fick lite massage. Det finns ju inget ljuvligare än någon som masserar huvudet och jag älskar att gå till frissan och få håret tvättat. Men detta höll på i säkert 20-30 minuter, så det var som himmelriket.
Har ingen resultatbild från frissan som jag vill lägga upp här, så jag bjuder på ett vackert träd  i stället. Nu när det börjar somras finns det sååå fina blommande träd utmed vägarna och i trädgårdarna.

Därefter blev det klippning av toppar, vilket är min melodi nu för tiden. Frisören föreslog en bob som skulle passa mitt ansikte såååå bra och med min hårkvalitet. Nej tack, sa jag, han kan ju inte veta att min ena sida lägger sig utåt och den andra inåt. Som jag skrivit tidigare älskar de att spela musik på hög volym på dessa malls, det ger inte mig någon känsla för att shoppa mer utan snarare skynda på så jag kommer härifrån fortast möjligt. Eftersom de spelar högt hörs detta tydligt och ljudligt in även till frisören och denna gång fick jag höra både Hello Africa med Dr Alban och Fågeldansen (!!!). Måste avsluta detta frisörstycke med en underbar konversation med frisören;
-Where do you come from?
-Sweden
-But which country?
-The country is Sweden and it´s in northern Europe?
-In Europe, which part?
-In northern Europe and the county is Sweden.
-OK, I have heard that´s a beautiful country
Haha, det hade han säket hört, eller inte. Väldigt givande diskussioner med vissa...

Vi har fått en gluggo i familjen, Elis tappade två tänder på två dagar. Den ena hamnade antagligen i magen när han och Lars spelade fotboll. Den var superlös och vips var den borta. Nästa dag ramlade nästa precis när han kommit hem från skolan. Han hade precis visat Rani sin nya glugg och den lösa tanden när hon var på väg hem. 15 sekunder senare rök nästa tand, så då var han tvungen att springa ut på gatan och visa Rani vad som hänt. Och för er som undrar så finns tandfen även här, 220 rupies blev resultatet för två tänder.


Skolan är enormt ambitiös och är IB certifierade, jag gillar verkligen sättet att lära ut genom att använda samma tema för många olika sinnen. Majken och hennes årskurs har under några veckor studerat Ancient Civilisation och förra veckan var det utställning för föräldrar, lärare och andra elever. Varje grupp hade ett eget litet bord där de visade vad de lärt sig och hur utvecklingen varit inom just deras område. Det var fantastiskt att gå runt och lyssna på alla som kunde allt som rinnande vatten. Majken var ensam i en grupp (ja, jag vet, då är det ingen grupp...) och hade valt att ha Chinese Silk som tema (anledningen till att hon var själv, var att hon gjort mycket på ELL och hennes lärare där hon lär sig engelska). Jag visste att hon var nervös för att hon skulle prata på engelska, men hade inte riktigt förstått hur det hela skulle gå till, men hon gjorde det med bravur! Så duktig! Hon hade sin plansch som hon läste från och när en annan svensk mamma kom och ville lyssna ville hon ta det på engelska, trots att hon föreslog svenska (det visade sig att hon inte kunde alla ord på svenska). Hon fick även göra dragningen för rektorn, Mr Mc Kenzie (som för övrigt är en väldigt sympatisk man) och då tror jag hon blev lite nervös, men det gick toppen! Stolt mor!
Majken i sidenkimono

I salen som Majken höll till i, totalt var det tre salar.


Majken vid sitt utställningsbord

I går hade vi premiär för söndagsbrunch som många håller till på, så vi hakade på ett gäng som skulle dit. Ett nytt hotell har öppnat här i Whitefield och en australiensisk kock/konditor som vunnit pris förra året var där och stod för efterrätterna. I indiska ögon mätt är det verkligen dyrt att gå på dessa och det är mat i överflöd. På denna brunchen kunde man hitta det mesta som, massa goda kalla sallader med mozzarella, grillad paprika, räkor, charkisar (som ju är vårt fredagsmys men som vi inte äter här), ostar, indisk mat (förståss), fyllda baguetter enl egna önskemål, sushi, barbeque, pasta, risotto, dim sum och annat japanskt och därefter enormt fina och smakliga desserter och bakverk. Till detta serveras dryck efter önskemål, alkohol för den som önskar eller utan för de som vill det. Jag höll mig till god limedricka och färskpressad juice. Frosseri utan dess like! Men jag höll mig och åt bara det jag verkligen saknat och gillar såsom sallader, parmaskinka, salami, sushi bl a och höll mig till lagom mängd. Det finns inget värre än att äta för mycket så jag mår illa, det är liksom inte värt det.
Elis har redan huggit in på sin snygga cupcake

För barnen fanns diverse aktiviteter, uppblåsbar hoppborg, ballonfigurer, måla, bada och se när Kate Bracks gjorde i ordning sina efterrätter. Lars har varit skeptisk till detta spektaktel medan jag gärna velat gå. Det slutade med att Lars var överimpad och redan talar om vart vi ska gå nästa gång. Barnen gillade det också, fanns mat som passade dem, massa aktiviteter som sagt och så var det många av deras kompisar där.


Utlovad bild på badväska och papperskorg (eller sladdförvaring) av juicekartonger.
Jag var ju så nöjd och glad att jag hittat Birkenstock här och efter att ha haft dem i två veckor kan jag ge en utvärdering i form av bild;
Till vänster 2 v gamla, knappt ngn sula kvar i hälen
Mitten 5 år gamla, ganska slitna
Till höger 1 år gamla, ser ut som nya
Utmed vägarna finns det mänger med små blomster stånde, kvinnor sitter och knyter i hop blommor till girlanger, från några decimeter till flera meter. Dessa använder de för att lämna till templen och gudarna och många sätter dem i håret. Häromdagen fick jag en slinga av vår chaffis, han vet att jag älskar blommor och dess doft. Han är väldigt omtänksam och gullig!
Ljuvligt doftande jasmin uppknuten på tråd.

Så här fin tofs fick jag! Inte så lätt att fotografera sig själv i nacken...
Jag gör ju alltid min egna müsli hemma i Sverige och har verkligen saknat det, även om jag hittat en sort som är ok med "no added sugar", dock är den slut i affären allt som oftast. Så nu har jag modifierat mitt recept och hoppar över de saker jag inte hittar här såsom rågflingor och pumpafrön, solroskärnor köper jag till extremt överpris och kompletterar med torkad guava, gula russin och cashewnötter. Blev faktiskt mums det med! I morgon tänkte jag testa baka kanelbullar à la Indien, dock med svensk torrjäst.
Mantagervadmanhaver-müsli




måndag 11 mars 2013

Helgresumé

Ny vecka, nya mål! Och vad ska jag ha för mål för den här veckan??? Dagarna springer i väg fort utan mål. Men jag ska i alla fall få i väg ett mail till vår franska husägare, Jean-Paul Puy, som skickat ett långt härligt mail på franska. Hade det inte varit för franskan hade jag redan svarat på det, men det gäller att plocka fram den bortglömda franskan där den gömmer sig långt bak i huvudet.

Helgen som gick var alldeles underbar! På fredag eftermiddagen var jag uppe på skolan för en workshop om barn och språkinlärning. Hölls av två mycket kompetenta lärare och inspirerade. Väldigt lång resa dock, för en 1,5 h workshop. Men jag vågar inte klaga högt (och ska inte göra det eftersom det händer ganska sällan) då barnen skumpar fram och tillbaka på vägarna varje dag. Workshopen var slut lagom samtidigt som barnens skoldag så barnen och en kompis till Majken hakade på mig hem i bilen, där det blev fredagsmys med chips och festis. Tog vägen förbi och hämtade Lars på kontoret innan vi hamnade hemmavid. Där väntade min favoriträtt, butterchicken, med efterföljande show av Majken och Elis till "I'm a Barbiegirl...."

Lördagens mission var att klippa Elis och hitta skor till Majken, så vi begav oss till Forum Value Mall som ligger knappt 10 minuter bort med bil. Inte så hemskt upphetsande mall men men helt ok när man vet vad man ska ha. Så det var snabba ärenden, Lars och Elis åkte upp till frisören och Majken och jag gled in på Puma. 20 minuter senare var båda ärendena klara och det blev fika på Bliss, som är ett chocolaterie och café, precis i min smak. Har jättegoda praliner att köpa hem :). Dagen till ära hade de hantverksmässa på nederplanets torg, där även Bliss ligger. Och som alltid när man är på sådana ställen har de musik och i och med mässan var det tävlingar och annat på högsta volym. Förstår inte varför de envisas med att köra musik så högt att man inte kan konversera och gärna högtalare som inte är av högsta kvalitet...

I det mallet har vi även hittat en coffee shop där man kan köpa med sig kaffe hem i lösvikt, så dit gick jag för att köpa med mig lite hem. Och då händer något så typiskt indiskt, han bakom disken expedierar en kund och jag står och väntar. Då kommer det in en kille (Elis frisör för övrigt) och ställer sig framför mig och håller fram en sedel. Som tur är uppmärksammar han bakom disken detta och låtsas inte om frisören utan undrar vad jag vill ha. Det är inte första gången det händer i butiker, det har även hänt på Hypercity där man står med kundvagn i kassan och helt plötsligt står det någon framför med en korg. Men alltid har det uppmärksammats och jag fått "min" plats, frågan är om det beror på att jag är vit? Hade det hanterats på samma sätt om jag var indiska? Jag vet faktiskt inte, men jag ska hålla utkik och se hur de hanteras.

Image
Forum Value Mall

Efter div ärenden rullade vi hemåt och hade en lugn och skön eftermiddag med lekkompisar hemma. Söndagen började med att Lars som vanligt gav sig ut i ottan för att cykla. Vi andra gjorde oss i ordning så smått och väntade på att Anna skulle ringa. Strax före 11 ringde en sömndrucken Anna från sitt hotell och vi bestämde för att hämta upp henne en timma senare på hennes hotell (Palm Meadows hotell var full så hon bor 15 min bort). Så resten av dagen tillbringades med brunch här hemma, poolhäng och massa prat innan vi avslutade med middag på klubben. Så roligt och mysigt att få en heldag med Anna. Det var väldigt länge sedan vi överhuvudtaget sågs, men det kändes som i går. Ser fram emot onsdag, då hon kommer och hälsar på igen!

Nu är det rejält varmt här och kommer så förbli till vi åker hem till Sverige i juni. Bara de senaste två veckorna har temperaturen gått upp några grader och det ligger på ca 32-34. Just nu sitter jag bara vid matsalsbordet och skriver men ändå är jag alldeles svettig. Efter kl 9 går det inte ha något Sverigetempo i steget utan det är Indientempo som gäller, dvs hasa fram i flipflopsen. I natt sov jag superdåligt pga värmen, så i kväll får vi ändra taktik för att få ner värmen i vårt sovrum. Ska passa på att ta ett gympass innan barnen kommer från skolan, där är det svalt och skönt. Jodå, vi har AC i huset men kör inte det dagarna i ändå, då jag tycker jag blir snuvig och får halsont att vara i det samtidigt som jag går in och ut i värmen. Så än så länge kör vi bara takfläktarna om dagarna.

Detta blev ännu ett fotofritt inlägg, har varit dålig på att ta kort de senaste dagarna. Men nästa inlägg kommer innehålla bild på min juicekartongsväska som jag ska åka och hämta endera dagen. Må så gott till dess!

torsdag 7 mars 2013

Charity

Här finns, som ni förstår, hur mycket som helst att bidra med för att göra livet lättare för några människor. När jag ser all fattigdom och utsatthet är det lätt att känna uppgivenhet, men så går inte att tänka för då blir man knas. Jag får inse att jag kan göra något för den lilla individen i detta stora samhälle. Än så länge har det inte blivit så mycket handling, men på sikt kommer det bli det. Än så länge handlar det om att bidra med lite extra mat och vardagslyx för vår maid och chaufför. Rani fick ett överkast som jag aldrig använt och hon blev jätteglad för det. Här finns alltid någon som vill ha det som man själv tycker är skräp. Så här ska inget slängas, däremot skänkas!

Stonehill (skolan barnen går på) har en public school som de ger charity till, det verkar vara kutym att de internationella skolorna har sin skola som de bidrar med olika saker till. Stonehill Public School är en fattig skola precis i närheten av Stonehill International School och mycket av de aktiviteter som sker på skolan bidrar med överskottet till SPC. Förra veckan fick de överlämnat sportutrustning till sig och innan dess fick de böcker till bibilioteket. De skänker enbart saker och inte pengar, allt för att det ska komma barnen tillgodo.

Förra veckan var jag hemma hos en tysk dam här i området som hade försäljning på ANUprojektet. Detta var första gången de hade hemförsäljning på det här viset (det är annars vanligt med homeparties, såsom Tupperware, smycken, lakan och handdukar mm mm) Det är ett projekt för fattiga kvinnor att få en chans att arbeta, de tillverkar väskor, plånböcker och papperskorgar av juiceförpackningar och tomma cementsäckar. Det blir jätttefina saker! Detta projekt kan man arbeta som volontär i, antingen hjälpa till med produktion och administration  eller, som den tyska damen gjorde, hjälpa till på det dagis som finns i anslutning till tillverkningen där kvinnornas barn kan vara medan de arbetar. Man är där och tar hand och leker med barnen och kan bidra med saker som saknas. Gå gärna in och kika:ANUProject

måndag 4 mars 2013

Puja och pannkaksfrulle

I lördags blev vår bil välsignad, puja, vid ett tempel ganska nära där vi bor. Det var en annorlunda upplevelse, som vi kanske aldrig mer får uppleva. Kumar har förberett det hela och lagt ner sin själ i detta med att fixa blommor etc. 2 000 rupies behövde han för blommorna, vilket är väldigt mycket pengar, ca 250 kr. Med tanke på resultatet är det helt förståeligt!

Kumar kom redan vid 6-tiden på morgonen (då sov dock vi andra) för att tvätta bilen ordentligt, det dammar kopiöst här så allt har ständigt ett fint dammlager. Därefter åkte han i väg med bilen för att smycka den för att sedan komma och hämta oss vid 8. En halvtimma sent dök han upp med en helt otroligt smyckad bil! Jättefint med girlanger packade bl a rosor i massor.

Mäkta stolt kördes vi mot templet och upp på trottoaren in framför templet där proceduren tog plats. Templets "präst" tog bilnycklarna och gick in med dem i templet och "sjöng" för att välsigna dem och kom sedan ut och målade på bilen med sandelträ (tror jag att det var) både invändigt och utvändigt samtidigt som han sjöng och gungade med rökelse. Vi alla inklusive bilen fick ris kastat på oss och vi fick lämna en peng som kollekt. En lime lades framför respektive hjul och Kumar körde fram några cm så att de splashades, detta är ett sätt att människor inte ska bli avundsjuka för att vi har en ny bil. Allt det sura ska alltså försvinna. Undra om det funkar även i andra situationer?
Här är lime gula. Splash! Och vips försvann avundsjukan!

Stolt driver och nöjda tiggare som fått en slant att dela mellan sig.
Här är templet! Tycker redan de flesta ser ganska lika ut.

På lördagar är det mycket människor som går till tempel, så det var många som kikade. Även ett antal äldre tiggare satt på trottoaren, vilka Kumar gav lite rupies. Måste säga att det känns inte riktigt bra i magen att vi kommer med en blomstersmyckad bil för en hel förmögenhet i dessa människors värld och de sitter hungriga och tittar på... Själva proceduren tog ca 15 minuter och sedan åkte vi vidare in mot centrum där Elis skulle på barnkalas på ett lekställe. På vägen var det många som tittade på bilen och Kumar växte ytterligare några cm, "Sir, Madam, they watch the car because it's so beautiful". I bilen fick vi sötsaker som Kumar glömt ta fram vid själva ceremonin, kulor rullade i råsocker. När jag läste innehållsförteckningen var det någon slags mjölk och råsocker enbart, väldigt gott! Annars är de flesta sötsaker här extremt söta.

Glömde nämna sista att när vi fick bilen och Lars skulle räcka över bilnycklarna till Kumar, lämnade han över dem med vänsterhanden. Helt fel (uppenbarligen inte bara jag som är vänsterhänt som har problem med det) agerande och skulle antagligen betyda otur i hela den bilens liv. Så Kumar bad vänligt Sir att byta hand till höger istället.

En annan egenhet vår chaufför är att han alltid kör fram bilen fem cm på garageuppfarten innan han lägger in backen och kör ut på gatan. Men det är visst inte bara vår chaufförs egenhet, utan även detta är ett sätt att slippa otur. Tala om skrockfulla människor (eller rättare sagt troende)! Undra om de inte heller går på A-brunnar???

Elis och Lars släppte vi av på kalaset som höll till på ett lekställe. Det var en liten amerikansk flicka som fyllde 6 år och kalaset var amerikanskt organiserat med Bollywood dans, lekar, fotograf, dreja lera mm mm. Ett väldigt roligt ställe för barn i den åldern med cyklar och bilar att köra omkring på, små hus att leka i och en stor sandlåda inomhus (som det hela tiden stod någon och sopade vid då barnen hoppade in och ur hela tiden). Majken och jag åkte vidare till Commercial Street för att leta skor till fröken M, har aldrig varit där innan men det var en lång gata med diverse butiker och stånd, många typiskt indiska med sina bangles och slip-in tofflor och däremellan kedjebutiker såsom Levi's, Nike etc. Efter att ha varit inne i minst 10 butiker utan att ha hittat några tog vi oss ett break på Mc Donalds. Majken gick tomhänt därifrån, så skojakten till henne fortsätter. Dock hittade jag Birkenstock! Som jag har letat, frågat och Googlat utan att hitta några här. Men vips stod de i den sista skoaffären vi gick in på, visserligen på herravdelningen de ville hellre sälja några kopior till mig på damavdelningen, så jag slog till på ett par. Min onda fot vill inte riktigt ge med sig och den mår allra bäst i skor med fotbäddar, så det är det jag lever i.

Helgen förflöt vidare ganska lugnt, pizza delivery och översovning av en kompis till Majken. På söndagsmorgonen var Lars ute på den sedvanliga 4-timmars cykelturen, medan Elis och jag blev bjudna på frukost. Tjusigt värre var det, började med att vi fick gå igenom en metalldetektor (som bl a alla hotell har här, Anna har antagligen ätit en och annan brunch här :)) och sedan fick vi varsin meny att välja från. Det blev ananassmoothie, yoghurt med frukt och amerikanska pannkakor. Vilken lyx och service!
Frukostfixarna no 1.

Därefter följde vi Vasaloppet med spänning - kul med spurt! Dock fel nationalitet som vann. Kvällen slutade dock inte så bra, då Lars kände sig dålig med feber och magont (samma symptom som på pre-visiten dock inte alls lika dålig) och i morse klagade Elis över ont i magen. Så just nu sitter jag på altanen med två sovande killar på övervåningen. Säkert något som serverades på kalaset eftersom varken Majken eller jag känner av någonting.

Häromdagen stod det i tidningen att sommaren är här och att vi kan räkna med ytterligare några grader varmare i veckan som kommer, dvs ca 34-35 grader. De trodde dock inte på något marsrekord i år, vilket var 38 grader. Tackar allra ödmjukast för det, det lär komma i april-maj... Och i fredags fick vi meddelande att de stora barnen P6-P8 (Majken går i P6) nu ska börja med simning på schemat eftersom det anses ha blivit varmare i poolen. Så idag är det premiär, får tro att det går bra. De andra har skrämt upp henne med att det är jättehårt och att de fr köra massor av längder, det är bara det att poolen är mycket kortare än 25 m så jag har förklarat för henne att det är lika långt som hemma men fler längder. Får tro att hon blir lika biten som hon var hemma av simningen, här har det mest varit badlek som gällt so far.

Avslutar med ett önskemål ang priser, några har frågat vad saker och ting kostar, generellt sett är importerade varor dyra och inhemska billiga;
Tomater 2 sek/kg
Jordgubbar 20 sek/kg
Mjölk 6 kr/l (då köper jag den dyraste varianten)
Små yoghurt 2 kr/st
Havregyn 17,50 kr/kg
Nötfärs 25 kr/kg
Kycklingfilé 25 kr/kg
Oxfilé 50 kr/kg
Birkenstock 100 kr
Converse 150 kr
Jockey kalsonger 20 kr

fredag 1 mars 2013

En expathustrus dag i bilder


Klockan är 6.15, på väg till skolbussen.
Vink, vink och sedan vidare på morgonpromenaden.
Yoga med vacker utsikt över ett gryende Whitefield.
Njutstund med frukost och dagstidningen.

In till stan och kaffe på Leela Palace för att bli medlem i Overseas Women Club. Vilket lyxhotell!!!
Floriststund. Veckans blomsterbuketter arrangeras.
Min fina bougainvilla måste få lite vatten.
Hinner med ett träningspass på gymet.

Sitter ute på terassen och kollar om det hänt något i Sverige med en kopp kaffe (har fått ny vana med em kaffe).

Barnen har sin tidiga dag och kommer hem 16.20
Ett snabbt dopp i poolen.
Spelar lite tennis ute på gatan innan pappa kommer hem och det är ...
...middagsdags. Smarrig kyckling serveras idag. Sedan väntar lite läxläsning innan det är sängdags och vi vuxna hinner med att kika på veckans Uppdrag Granskning.
Pust - vad slitigt ;)