Waffle party in Villa 149, phase 1

Veckan började på bästa möjliga sätt med att bli bortbjudna på middag, vilken toppenstart! Fantstisk fiskgryta, en smarrig fudgepaj till efterrätt och härligt sällskap gjorde att det kändes allt annat än tråkig måndag. Energigivande!!

Elis har gjort en tornado efter inspiration
av Majkens läxa där hon skulle skildra miljön
för ett visst djur, i hennes fall Lynx (lodjur).
Missade fota hennes fina resultat men får göra
det när hon tar med den hem.

Och efter måndag kommer tisdag, om jag inte minns fel?! Inte vilken tisdag som helst utan våffeldagen dessutom. Fira det som firas kan är min filosofi, det sätter ju bara extra guldkant på tillvaron! Hade bjudit in ett gäng på våffelparty här hemma. Rani bakade våfflor på löpande band, 40 st totalt och det blev tre kvar som resterande del av familjen fick till efterrätt till middagen. Med andra ord verkade det uppskattat av allihop, inte bara svenskar för vi var fem nationaliteter här. Väldans härligt att ha hela huset fullt med folk!

Har bara en före-bild...

Fick massor av blommor och choklad.
Bl a den här vackra megabuketten.

Därefter har veckan mest bestått i fotografistudier. Har en inlämning hängandes över mig som jag fotat till men inte skrivit dokumentation, så det är veckans mål. Har än så länge kommit en bra bit på väg och det är ju bara torsdag än så länge...

Tog dock ett break för att åka ut och leta klänning till nästa helgs röda-mattan-fest med Stonehills PTA. Hittade en som jag blev väldigt förtjust i, men den var lite stor över ryggen. Försäljaren tyckte jag kunde lämna in den till skräddaren för att sy in den men då jag inte har sytt upp något (vilket de flesta andra gör) så kände jag mig osäker om det skulle bli bra när jag inte har någon bra skräddare som jag känner till. Skulle fundera på saken. Men det behövde jag inte göra så länge för häromdagen när jag hade sällskap av en engelsk mamma här på gatan visade det sig att hon köpt just den samma dag. Jag vet vem som kommer ha vackraste klänningen i alla fall!

Tillbaka till mitt break, så gav jag mig iväg till ett shoppingmall jag inte på så ofta för att leta efter den perfekta, långa klänningen (har fått för mig att jag absolut skulle ha en lång). Men hittade inte en enda lång... Men däremot en kort, så den får det bli. Men alla som känner mig kan ju i alla fall lista ut vilken färg den har?! Grön såklart! Bildbevis kommer när festen är här!

På väg på klänningsjakt.
Tvätt på trottoaren.

Färskpressad sweet lime juice - MUMS!
Pressar dock hemma.

Dubbelt så hög packning som lastbil.

I vilket fall som helst ska det bli hur kul som helst att klä upp sig och gå på fest! Ska väl dock inte ropa hej än... Det har varit tänkt att vi skulle gått på fester tre gånger men jag har bara kommit i väg på en. Då fick jag dock gå ensam eftersom Lars låg hemma däckad när det var India Night. Men jag hoppas verkligen och håller tummen för att vi båda ska komma iväg på det den här gången!

Jag tränar ju lite av varje här för att det finns så fantastiska möjligheter. Min sista passion är boot campen där vi tränar ute med vikter och våran egen styrka och kondition. Jag tar ut mig fullständigt varje gång, men känner numera ingen hatkärlek eller ångest inför passen utan ser snarare fram emot dem. I morse var det C och jag som körde (vi brukar vara fler men det är skollov för vissa och därmed bortresta) och när det bara är två har han stenkoll på en och det går inte sänka tempot. Att det dessutom var 28 grader kl halv 10 på morgonen tar en del på energin också. Därefter är man väl värd en dusch!

Sämre vy kan man ha under träningen.

Raj tyckte jag skulle fotas, men i stället
blev det han som fastnade på bild.

Älskade, ljuvliga, bästaste mangon är äntligen här!
Här ska det frossas! 3 kg fick följa med mig hem idag.

Ooops! Här står visst trädgårdsmästaren utanför vårt
sovrumsfönster och ska ta ner papaya med golvmoppen.
Tur att jag inte precis kommit ut ur duschen...

På måndag är det Ugadi här och skolorna är stängda, även kontoret har stängt så Lars kommer också vara hemma. Långhelg med andra ord, hurra! Ingenting planerat, men någon liten utflykt nästgårds kan det säkert bli. Ugadi är som nyår för viss del av befolkningen här i Indien, "the beginning of a new age". Minns inte alls hur det firades förra året, men för vår del blir det nog en dag vid poolen :)

En alldeles vanlig dag i Incredible India

Så här fint fotbad fick jag med Opi behandlingen.

Fick äntligen tummen ur att gå ner till klubben och få ordning på mina fötter igen, det var allt för länge sedan. Nagellacket var nästan uppe på halva nageln och fötterna i övrigt så ut som ett världskrig. Låter fånigt, jag vet, men här går man barfota eller med öppna skor hela tiden och det tar verkligen på fötterna så det är rejält skönt att få dem fina igen.

När jag kom dit nämnde jag att jag ville ha Opi, det är det dyrare lacket jag alltid ber om för det håller enormt bra, men det fanns visst en Opi-pedikyr också så det blev extra treatment och extra lång. Inte mig emot, jag satt en pluggarna i öronen och lyssnade på P3 Dokumentär i över en timma. Det är ju så bra med podradio! Just love it! P3 Dokumentär och Värvet är det jag fastnat för och som ofta är väldigt intressanta ämnen och personer som intervjuas. Har lyssnat på lite olika men det är alltid dessa jag återvänder till :) En dryg njutartimma alltså!

Dessutom fick jag hem min man från Kina också (så det var ju egentligen det som var skälet till att jag ville ha fina fötter ;)). Lite lagom jetlaggad hoppade han i shorts och T-shirt och följde med på lunch på tu man hand. Han har aldrig varit på Bhagini, så valet blev det, helt enkelt. Ett väldigt enkelt indiskt ställe med väldigt god indisk mat.

Lägg märke till den fläckiga duken och plasttallrikarna.
Men mat kan de laga!

Sedan följde en lugn fredagskväll och helg med lite handling, mycket lek med kompisar, trevlig middag, träning & poolhäng. Verkligen skönt att bara vara hemmavid och inte flänga runt i bilen. Speciellt när termometern närmar sig 37 grader...

Morgonkaffe på terrassen är livsnjuteri!

Webern har vilat ett tag, men nu blev det
grillade kycklingspett och grönsaker.

Familjen i badet.
Från vänster: Majken, Elis och Lars (jodå, han står bakom vattenfallet)

Helgen avslutades med direktsänd Elfsborgsmatch -
gissa om Lars var lycklig!?!
Och vinst blev det också!

Tänkvärt för alla, inte bara expatfruar.

Så sant, så sant!

Majken och jag begav oss ut i "riktiga Indien" för att handla och tog cyklarna ner till gaten som vi brukar göra. Därefter promenerar vi dit vi ska, i detta fall Nature's basket för lite påfyllning i kylskåpet. Som tur är har de home delivery med moppe så vi slapp släpa på kassarna i värmen.

Här är ett axplock av det som möter oss en alldeles vanlig dag under en vanlig promenad i det alldeles vanliga Indien;

Stadsbuss, modell billigare. Dock inte så skruttig faktiskt.
Volvo är modell dyrare och modernare.

Skobutik under pressening.

Barnen leker utanför sitt hem.

Baren var full (?!) av indiska män, trots att
klockan inte var mer än 11 på söndagsförmiddagen.

En tvärgata med små bostäder.

Kiosken är granne med tvättstrecket.
Att trafiken rusar förbi två meter ifrån och dammar
ner kläderna spelar nog inte så stor roll...

Vakten vid gaten som vaktar våra cyklar medan vi är borta.

Cykel modell Indien
(från början trodde jag denna typ av cykel var arvegods och
väldigt gamla, men inte då! De går att köpa alldeles nya i affären.

Hos vår blomsterkiosk för inköp av veckans bukett.

Mycket Stonehill och sport

Nu börjar det bli rejält hett om öronen och jag antar att sommaren är här. Även om de säger att det ska bli ännu varmare. Häromdagen när jag var ute och åkte bil vid lunchtid stod termometern på 37 grader. Det räcker gott och väl!

Det gör att man inte är ute så mycket utan söker skugga och en fläkt. Körde bootcamp idag kl 9.30 och det börjar bli en för sen tid att starta på. Det blev enbart övningar som kunde utföras i skuggan och under palmerna men det blev bra svettigt ändå.

Och i fredags fick barnen svettas rejält då det var årets Track & Field, en sportdag där de olika husen tävlar mot varann genom att springa, hoppa, kasta bl a. Detta var Majkens första skolevenemang förra året och hon var väldigt nervös då hon inte visste i förväg vad hon skulle göra och inte förstod när fröken berättade, kontrollbehov som hon har (från vem???). I år tyckte hon mest att det skulle bli jobbigt för att man svettas.... No comments. Elis däremot som var med för första gången var superladdad och pratade om det här i över en vecka i förväg.

Givetvis skulle Stonehill-facklan transporteras fram
och tända elden som skulle brinna under hela detta evenemang.

Uppställning och giv akt ;) Barnen tillhör Nerhu (Indiens
första premiärminister har barnen lärt mig) och är gula.
Elis längst fram i röd keps, Majken någonstans där bak i lila keps.

Först 50 m och Majkens tävlingsinstinkt träder fram -
trots svetten ;). Jämt mot idrottslärarnas dotter där
Majken kniper 1:a platsen. Nästa lopp på 100 m var det
ombytta roller och Majken kom tvåa. Bra kämpat!

Elis springer också 50 och 100 m, dock inte lika tävlingsfokuserad
som sin syster. Bra kämpat Elis!

 

Elis hoppar både högt och långt.
Stilpoäng!

Majken är fokuserad även här.

Hoppa säck är inte så lätt som det ser ut, Majken var grym!
(barnens matsal i bakgrunden)

Elis hoppade också väldigt bra! Koordination har ju inte
varit hans grej men oj vad han utvecklas.

Kast med liten ärtpåse.
Undra om den kommer längre när
Majken lägger till ett hopp?

Elis kör med tungan rätt i mun!
Precis som sin mor...

Avslutande stafett som är enormt spännande och med
mycket hejarop!

Lars hade inget förmiddagsmöte denna dag så han var med på skolan till barnens glädje. Dock var han tvungen att åka i förväg och jag tänkte haka på honom men det var inte så poppis hos barnen. Så jag bad om snålskjuts av några andra Palm Meadows-bor.

Rejält hungriga och lite lagom solbitna begav vi oss hemåt och hamnade på Jalsa, den indiska restaurangen som är tagen ur "1000 och en natt" och som erbjuder både god mat och snygga hattar.

Bjuder på den här bilden...
Jag ser glad ut i alla fall!

I lördags var Elis iväg på kalas halva dagen eller drygt det. Det var så lyxigt att han blev upphämtad här hemma och sedan kunde vi plocka upp honom hemma hos de som hade kalaset här i PM. Det stod Laser Dome på programmet inne i stan och gissa om det var poppis?? Han var helt lyrisk!

Elis hann knappt hem förrän vi skulle ge oss av igen, mot Pheonix shopping mall. Vi hade några ärenden att uträtta och medan killarna var på Decathlon gick Majken och jag på fiskspa. Premiär för oss båda. Det var lite läskigt att stoppa ner fötterna i det stora akvariummet och attans vad det kittlade! Jag gapskrattade och Majken likaså. De som satt i massagestolarna bredvid och fick pedikyr tyckte antagligen att vi störde friden. Men det gick verkligen inte att sluta. Efter ett tag sansade vi oss och fnissade mest.

Majken tyckte det var fantastiskt kul att jag fullkomligt vek mig av skratt :) Och Majken som är så kittlig hade väldigt svårt att sitta still.

Blickar säger mer än tusen ord!

Fiskstim1

 Därefter väntade bowling med våra kära grannar, vilket var ett bra tag sedan jag gjorde sist. Det gick bättre första omgången än den andra kan jag sammanfatta det hela. Lars och jag fick totalt sett lika många poäng, var inte det lustigt? Fast jag vill nog påstå att jag var lite bättre men han hade tur. Eller vad säger du, darling? Hur som helst vann ingen av oss utan det gjorde R, och det stort! Efter en timma i den öronbedövande musiken var vi både trötta i armen, hungriga och lomhörda. Varför älskar indierna superhög musik så det överhuvudtaget inte går att konversera? I detta fallet hade de i alla fall ok högtalare, tack och lov.

Vidare gick vi ut genom bowlinghallens dörrar och in i dörren mitt emot. Trader's Vic för att fylla magen med något gott. Cosmon jag började med var alldeles förträfflig och efterföljande hamburgare var just det, en hamburgare. Varken mer eller mindre. Övrigas mat såg däremot väldigt delikat ut, så jag vet vad jag ska välja nästa gång.

Strike för Lars??

I söndags var det en stor festivaldag, Holi, färgernas fest som hälsar våren välkommen.Den firas genom att kasta färg på varandra. Kl 9.30-12 skulle de ha ett evenemang här på PM som vi missade totalt, vid den tidpunkten var Lars ute och cyklade och vi övriga satt i godan ro och åt frukost.

På väg ner till poolen träffade vi våra grannar som var väldigt färgglada och insåg vad vi missat. Jag som köpt ekologisk färg och allt. Vid poolen fick vi höra att det var några andra som skulle köra ett eget race kl 144 som barnen ville gå på. Dock var det mitt i vår lunch och barnen kom inte dit förrän kvart över och då var det redan slut. Så istället fick de köra sitt eget race hemma i trädgården som de var nöjda med också.

Finkläder på! Eller inte...

Det var även festival i just det lilla området i Whitefield som vi bor i, Ramagondanahalli, på kvällen och natten. Tyvärr börjar deras festivaler lite för sent för en barnfamilj som ska upp kl 05.25 morgonen därpå. Men vi hann i alla fall se hela huvudgatan upplyst med massor av lampor innan själva festen börjat. Sedan var det visst karnevaltåg, mat och dans genom hela natten. Några vänner följde med några indier ut i detta myller och hade en fantastisk kväll och kom hem först vid 3-tiden på morgonen.

Häromdagen var jag upp på Stonehill för att vara med på ett farewell-party för en söt, svensk tjej som flyttar hem till helgen. Jag var där i egenskap av klassförälder och hade fixat en avskedspresent från klassen, ett kuddfodral med en rickshaw som alla barnen fick signera och en mobil med elefanter. Det bjöds på kanelbullar och juice, kan bara konstatera att kanelbullar verkar alla barn verkligen älska!

Utsikt från skolan. Kan tro att en hel by brinner,
men antagligen har de bara en stor brasa med
sådant jag inte ens vill tänka på att de eldar upp.
Nyttig är nog i alla fall inte röken...

Älskar att komma till Stonehill!

Kreativiteten flödar i korridorerna och det är utställningar på
varenda vägg. Här är det Elis klass som fått välja ett instrument.
Elis längst ner med en trumma och en förklaring med varför just
det valet.

Utanför Elis klassrum hänger saker från deras
senaste unit (tema), plants.
Elis på stora bilden med någon form av växt i handen.

Mangos utanför vårt sovrum som jag hoppas
växer till sig. Frågan är hur vi ska få ner dem??

Jag har hört talas om och även sett fenomenet att indier åker till shopping malls på helger för att åka rulltrappa. Det är liksom inte shoppingen de vill åt utan just åkattraktionen rulltrappa, vilket kan låta besynnerligt i våra öron.

I lördags stod vi högst upp i Pheonix och väntade på våra grannar och kunde då blick ner över en rulltrappa. Första gänget som jag la märke till var två yngre killar och en äldre man där den sistnämnda inte hade några skor på sig. Pheonix är ett ganska fint mall och de som inte har råd med skor har inte råd att handla här utan vad deras mål var var uppenbart. Första killen tog liksom sats för att hoppa på första steget och stod sedan och höll i sig krampaktigt i ledstången och de övriga såg ut i stort sett på samma sätt. När de sedan skulle åka ner igen så de något mer avslappnade ut.

Nästa iögonfallande person var en ganska välväxt kvinna i ljusrosa sari som inte såg alls fattig ut utan var säkert där för att shoppa. Men hon var då inte van vid rulltrappor. När hon hoppade på trappan lutade hon sig väldigt mycket bakåt och var nära att falla. Som tur var stod hennes man bakom och kunde puffa upp henne i balans igen. Kan bara tänka mig hur det hade blivit om hon ramlat där i trappan med alla dessa meter tyg runt omkring sig...

I måndags följde Rani med till Hypercity för veckohandlingen vilket hon nästan aldrig gjort, men denna gången hade hon några saker hon vill köpa till sig själv. Även här finns det rulltrappa, eller rättare sagt rullband, upp till andra våning. Det märktes att hon inte heller var van att hoppa på och av ett sådant band. Det var absolut ingen fara men när vi skulle ner tog jag sakerna hon hade i händerna för att hon skulle ha full fokus på rullbandet.

Jag är väldigt nog med bälte i bilen och påminde Rani att hon måste ha bältet på sig när hon åker i bilen. Men hon kunde inte lista ut hur det fungerade utan fick hjälp av Kumar att både få av och på sig bältet.

Tänk sådant som är så naturligt och som sitter i ryggraden är helt främmande för många här. Nu har ju inte Rani någon bil men hon använder ju inte heller hjälm när hon åker där bak på sin dotters tvåhjuling. När jag frågade om detta fick jag till svar att "Men Mennu har ju det och det är hon som kör". Jag försökte förklara att om de krockar så kommer hon lätt att skadas när hon inte har hjälm. Men hon tycker även att det förstör frisyren... Så tänker ju dock alltför många hemma i Sverige också när det kommer till cykelhjälm.... Hur man nu kan välja en snygg frisyr framför en hjärnskada förstår då inte jag!

Helgens brunch på klubben.
Får ihop tacos med Mexico men hur går
franska flaggan ihop med Spanien??
Får nästan gå dit för att få svaret ;)

I morgon är det fredag igen vilket innebär att Lars kommer hem från Kina som han åkte till i söndags. Vi har varit förskonade från resor ett bra tag och barnen har verkligen skött sig exemplariskt, framförallt på mornarna när vi inte har så många minuter att spela på. Men i morgon vet jag två överlyckliga barn som kommer hoppa av bussen och se att pappsen står där och tar emot :)

Trevlig Helg allihop!