Drottning för en kväll!

Här har vi haft "Fyra små apor hoppade i sängen..." vad gäller sjukdomar. Som ni såg sist var Elis först ut, tätt följd av Majken som i sin tur däckade sin far och slutligen blev det min tur. Så i två veckor har vi haft sjukstuga här. Tyvärr innebar det att Lars missade den fantastiska Indian Night festen förra fredagen, men då var jag frisk som en nötkärna så jag givetvis själv med våra vänner.

Lars var visst lite dizzy innan jag skulle ge mig av...

Förberedelserna har varit igång ett tag med sariköp och uppsömnad, sko- och smyckesinköp och givetvis har det varit besök på skönhetssalong för att få ordning på naglarna. Lördagens förberedelser började med frisörbesök kl 14 för fem av oss svenska tjejer som ville få håret fönat. Alla ville vi ha ljuva lockar, förutom A som inte är så glad i sina lockar utan ville få det rakt istället. Därefter bar det hemåt och frampå kvällningen fick jag halvklädd skjuts ner till en vän här på området som hade förfest för oss tjejer. Hennes gulliga maid hjälpte till att få ordning på oss så att sarin satt som den skulle och att bindisen satt på rätt plats i pannan. Givetvis hann vi få i oss lite bubbel också!

Bindin på plats!

Det var ett gäng färgglada, vackra och glada tjejer som anlände till Marriott där festen skulle gå av stapeln. Och bara entrén fick en att känna att detta kommer bli något extra. Röda mattan var utrullad, trummor slogs på så det dånade och några söta flickor stod och kastade rosenblad på oss då vi tog oss fram till foajén. Tala om att känna sig som en drottning som gled fram! Det kändes overkligt som en saga.

Oj, vad de trummade och dansade1

Väl inne möttes ögat av ett färgsprakande fyrverkeri som heter duga - alla dessa fantastiskt vackra saris i alla de fäger och med glitter och pärlor! Männen bar indisk kurta, tofflor och i vissa fall en tjusig turbanliknande hatt. Det bjöds på små snittar, dryck och lottförsäljning (hela kvällen som anordnas av Overseas Woman Club är ett välgörenhetsprojekt) innan vi fördes ner av de trumpojkande männen ner till festlokalen. Där väntade fantastisk buffé, australiensiskt vin (hurra, inte Indiskt!) och uppträdande.innan dansen drog igång. Sedan var det fullt ös ända till Aviici avslutade kvällen och lamporna tändes. Lite som en skoldans när lamporna helt plötsligt lyste upp festlokalen, dock utan en sista tryckare.

Inga festdeltagare, bara att "titta på" och fotas med.

Det var verkligen en magisk kväll som kommer finnas kvar i minnet länge, länge, eller rent av för alltid!

(För fler bilder på hela gänget, se facebook. Lägger ej ut foton här utan godkännande från alla. Nej, ni har rätt, jag har inte fått godkänt av trumslagarna...)