Partyn blandat med awards, diplom och pokal

Majkens sommarpresent till sina ELL lärare.
Tyckte det var väldigt gulligt skrviet.

Jodå, leendet är fortfarande kvar! Att ett partaj kan göra en så sprudlande glad så länge?! Då vet jag vad som gäller när det börja dala, ett nytt party helt enkelt!

Ett konstverk i poolen som trädet skapat själv
genom att tappa ner lite blommor.
Förgyller simturen innan det är dags att hämta barn på bussen

Nu är det mycket partyn hela tiden! Idag skulle Majken ha party på ELL och hade bestämt sig för att ta med chokladbollar. Så igår efter skolan slängde hon i hop ett gäng alldeles själv och städade även efter sig i köket - me like! I morgon ska samma tjej ha klassparty och då har hon valt att ta med en speciell sorts godis, så det inhandlades igår. Samt att Elis har klassparty efter skolan på torsdag på Pebble Bay där de flesta av hans klasskompisar bor. Det blir en liten kortis med lek och bad, dit bidrar vi med juice.

Kumar är förste ansvarig för våra mango.
Mognar bra i garaget, men nu är de så gott som slut...

Jag har dessutom fått godkänt på min sista inlämningsuppgift i Fotografin, så nu har jag sommarlov sedan en vecka tillbaka. Hurra! Fick väldigt fina kommentarer om min inlämning, så det känns verkligen kul. Hela kursen har varit väldigt rolig och lärorik så det känns nästan lite ledsamt att den är slut. Vi får se vad som händer till hösten? Har sökt en hel rad kurser, men det var inte så många som jag kände WOW inför så jag hoppas det blir en WOW-kurs jag kommer in på.

Känns som hemma i svenska skogen när man får upp
det här på TVn på crosstrainern på gymmet :)

Stopp i trafiken. Ett tungt lass med stenkross har sjunkit ner
med halva däcken i leran. Gick sådär att försöka bogsera den...

Nu har temperaturen gått ner något och det vindar härligt, vilket gör att nätterna är svala som i sin tur gör det behagligt att sova. Förutom när det är kattfight precis utanför sovrumsfönstret.... I morse när jag varit och tränat tyckte jag duschen nästan var för kall och längtade efter varmvatten. Men eftersom vi måste sätta på varmvattnet 10 minuter i förväg var det inte aktuellt och dessutom var det väldigt skönt efteråt att vara ordentligt avsvalkad. Det är inte så ofta jag haft just den känslan de senaste månaderna, trots 2-4 duschar om dagen. Klarade till och med att cykla fram och tillbaka till supermarket utan att komma hem genomsvettig. Det finns hopp!

En paus i lekandet när mamma är rastvakt.

Majken och hennes kompisar passar på att
vara där de inte får vara i vanliga fall.
Denna dagen gällde lite andra regler.

 Förra veckan var jag uppe på skolan två gånger om. Första dagen var det PTA som bjöd lärarna på traditionsenlig Teacher Appreciation Lunch och jag var där för att se till barnen medan lärarna åt. Temat var franskt och fint smyckad med franska detaljer och maten kom från Café Noir (samma ställe som vi hade catering ifrån till vår fest). Min uppgift var att hålla koll på P4 (Elis bl a) under rasten efter lunch. Det var fullt ös på barnen och inga större incidenter, någon knuff här och en som ramlade lite där. Samt att vi hade hjälp av en söt liten tjej som nog kommer bli polis när hon blir stor, hon berättade snabbt när hennes klasskamrater gjorde saker eller var där det inte är tillåtet att vara :)

Bronsmedalj, silverdiplom och ytterligare ett steg upp i simningen.
Det går bra nu!

Före lunchen var det veckans assembly för Primary Years och denna vecka skulle det delas ut medaljer från Swimming Galan som gick av stapeln häromveckan. Majken knep ett brons och när jag gratulerade henne till bra jobb efteråt blev svaret: "Det var väl inte bra, jag vill ha ett guld". Undra var hon fått den tävlingsinstinkten ifrån? Dessutom var hon den enda att få ta emot ett silverdiplom för huspoäng.

Nästa dag var det för att beskåda årets rickshawparad. Förra året hade varje klass varsin rickshaw att smycka ut men i år var det två rickshaws per huslag. En timma före själva paraden fick alla material för att smycka ut den och ett tema att följa, detta genom att arbeta som ett lag. Det var trångt kring rickshawrna med alla studenter som gjorde sitt bästa för att smycka sin rickshaw till seger. Det var oliiiidligt varmt där och lite väl långdraget så Majken var helt slut och såg nästan svimfärdig ut. Dessutom drogs det lott vilka som skulle få åka med i rickshawn under paraden och det blev inga av våra barn vilket såklart var en besvikelse. Så betyget blev att det var mycket roligare förra året, dessutom kom Nehru (som deras huslag heter) sist av de fyra husen...

I helgen var vi bortbjudna på goda och mysiga middagar både fredag och lördag. Det blev lite senare än vanligt båda kvällarna så barnen var rejält trötta (vilket de varit ett tag nu, sommarlovet hägrar tack och lov), men då är det så bra att umgänget bor runt knuten och det tar max 5 minuter att ta sig hem. Det är verkligen lyxigt.

En vanlig bild i Palm Meadows dessa dagar.
Hoppas några flyttar in i sommar också, annars blir det en ödslig höst...

Lördagsshopping och inväntar pappa & Kumar.
"Jag tutar så de hör" sa Kumar till Lars när de kom.
Visst hörde vi! Massor av tutor hela tiden! Så
det är ju inte så att man tror att det är just oss de tutar på.

I söndags klev dock Lars upp i ottan för att vara med på en duathlon tävling, dvs springa först, sedan cykla för att avsluta med löpning igen. Det gick väldans bra och han slutade som tvåa efter en spanjor! Spanjoren vann en cykel och Lars, som tvåa, en liten, plastig guld(???trodde tvåan fick silver)pokal. Han kom hem alldeles lagom till vi andra skulle åka iväg till Pheonix och lämna av Elis på hans holländska väns farewellparty. Bowling stod på programmet och Majken och jag försökte hitta de sista presenterna att ta med hem till Sverige. Vi lyckades nästan men inte helt...

Indier (& Lars ;)) älskar att posera på podiet

Starbuckslover!

Vi tog en paus på Starbucks med varsin iced chai latte (Tack Maria, säger Majken som är helt tokig i det efter att du introducerade den) och satte oss. Bredvid oss satt en man som hejade glatt på oss och vi på honom, en klasskompis till Majkens pappa trodde jag. Vi pratade lite grann och han pratade om hem till Kalifornien. OK, inte Majkens klasskompis eftersom de inte är från USA.... Det måste vara en man på granngatan som jag tränar bootcamp med i bland! Träffar honom mest i träningskläder och nu var han klädd i keps och shorts. Men så börjar han prata om sin 8-åriga dotter och mannen på granngatan har bara två söner. Fikat började ta slut så vi sa hej då och fortsatte shoppandet och Majken frågade vem det var vi pratat med. Ingen aning, svarade jag. Och jag har ännu inte lyckats knäcka den nöten :)

Award utdelning :)

Och idag var det dags för hemligheten som jag fick reda på per telefon häromsistens. Det var award utdelning på skolan och en i varje klass skulle utses till IB Learner Profile. I Majkens klass var det just hon som fick det! Helt fantastiskt! Alla är så ambitiösa och duktiga i skolan att jag inte hade en tanke på att hon skulle få det. Nog för att hon kämpat på som bara den och varit supersuperambitiös med att göra läxor och inlämningar väldigt noggrannt. Ibland har jag tyckt att hon kan släppa på kraven, men icke! Hon är tävlingsmänniska, envis och ambitiös ut i fingerspetsarna. Det är nog mest självförtroendet som inte är på riktigt samma nivå och att hon är ganska blyg i klassen. Så detta var verkligen stärkande för henne och där fick jag bekräftat att skolan är så fantastiskt att de ser till individen och dennes förmågor för hennes utvecklingskurva har varit enorm! Från att vara tyst och blyg till att ställa frågor inför klassen och läsa dikt inför hela skolan samtidigt som hon lärt sig och varit nyfiken för att lära nytt.

Stolt tjej! Med all rätt!

Ja, givetvis kom det en tår på mamma när Majken fick gå fram till Ms Helen och ta emot diplomet och en present. Efteråt var hon alldeles uppspelt och glad (såklart!) och när jag frågade henne vad hon tänkte när hennes namn blev uppropat svarade hon "förvånad, jag trodde aldrig att jag skulle få det". Lars som tagit sig ledigt för att också vara med trodde att vi skulle åka i samlad trupp hem i bilen, men tji fick vi. Barnen ville hellre åka bussen (så det där med att ha dåligt samvete för den långa bussfärden kan jag ju släppa) med sina kompisar, så istället möttes vi hemma och åkte därefter iväg och gjorde en familjeklipp (dock ingen rabatt på det ;)). Idag fick barnen och jag bestämma frisör och det blev Bodycraft. Lars var förståss skeptisk, men alla var väldigt nöjda (dock försvann minst 5 cm.... så går det när man går till frissan allt för sällan...) när vi gick därifrån så jag tror även Lars kan tänka sig att ge upp Forum Value Mall.

Familjeselfie efter familjeklippnngen :)

Nedräkningen fortsätter; två skoldagar (1,5 om Elis får säga sitt) och sex dagar innan flyget går. Sweden, here we come!