Äta bör man, annars dör man

Så var det fredag igen! Känns det igen? Tror nästan jag skrivit det en och annan gång. Och idag innebär det att Lars kommer hem som varit borta sedan i söndags, skönt att få klanen samlad. Dock går barnen i skolan i morgon, så de får nog se honom först i morgon em. Elis längtade efter söndag redan i morse, för då ska han  minsann pussa på sin pappa hela dagen!

Veckans rangoli made by Rani

I går satt vi och hade mysiga samtal till middagen, mormor och morfar & farmor och farfar kanske dock inte gillar samtalsämnet....
M: - Vart ska vi flytta nästa gång? Jag vill inte flytta till Kina.
E:- Nej, Kina vill inte jag heller flytta till.
Jag: - Men vi flyttar kanske hem till Sandared igen.
M: - Jag kanske vill flytta till Japan eller Australien.
E: - Eller USA, för då kommer vi ju förstå vad de säger.
Känns ju skönt att de för sådana diskussioner och inte bara längtar hem, då känns det som de har det bra och inte "farit illa" av att ryckas upp från skola, vänner och tryggheten hemma i Sandared.
Sedan fortsatte samtalet med att Majken detaljerat förklarade hur en vulkan är uppbyggd och fungerar samt var de finns. De har naturfenomen som tema i skolan nu och uppenbarligen har hon lärt sig en hel del.

Därefter var det läxläsning som Majken inte alls var sugen på och satte sig på tvären, så kvällen slutade inte lika mysigt som under middagen...

Morgonrutinen

När vi flyttade ner och fick inhandla Nescafé, eftersom inte kaffebryggaren anlänt, tänkte jag att det här kaffet ska jag aldrig mer dricka när väl bryggaen kommer. Men efter några veckor så började jag hitta den optimala doseringen och tyckte det var helt ok, till och med gott! Så, så här ser det ut varje morgon här hemma och jag ser det som min mysstund. En aspekt på det hela är att vi i vår vattenmaskin har varmt vatten, så det är så snabbt och smidigt att få till sitt morgonkaffe.

På tal om varmvatten, så har jag nog inte skrivit om att Filip efter några dagar uttryckte sin frustration över att duschen var så kall. Men det var ju vi som inte varit så informativa.... Ca 15 min i förväg måste vi trycka på knappen till varmvattenberedaren för att få vattnet varmt. Stackars Fille! I och för sig duschar jag bara i kallvatten nu för att svalka av mig, men barnen föredrar det lite ljummet.

I veckan har det varit lite uteluncher. Den första intogs på Likethatonly som ligger alldeles nära Palm Meadows men som jag aldrig besökt. Jag älskar verkligen namnet, för det är ett uttryck som indierna gärna använder. Rani säger det varje dag i olika sammanhang, "like that only". Mycket gott och trevligt med en svenska, en tyska och en amerikanska.

Mumslunch på Likethatonly

Nästa utelunch intogs på Leela Palace där Overseas Woman Club har sina torsdagsmöten. Jag har inte varit där sedan jag anmälde mig och åkte dit för att hämta upp mitt medlemskort. Det är verkligen så flott och flådigt där! Jag blev kvar och åt lunchbuffé i deras trädgård. Hur gott och härligt som helst! Jag höll mig till starters och dessert och blev alldeles proppmätt utan huvudrätt. På startersbuffén hade de massa olika sallader (som jag verkligen ska frossa i mig av i Sverige i sommar), ljuvliga ostar, bröd och även soppor. Dessertbordet ska vi inte tala om, hade helst smakat lite av allt men gjorde såklart inte det för då hade jag mått allt annat än bra.... Men det var en fröjd för ögat att skåda!

Dessertbordet sett från ena sidan...

Chokladkonstverket i mitten var gjord av Valrohnachoklad,
min favvis, gissa om den var god?!

Eftersom jag redan skrivit så mycket om mat, fortsätter jag lite till.på det spåret. När det var Ugadi här förra veckan kom Kumar med godsaker som de firar med, kokospannkaka och en frukt som jag inte vet namnet på. Pannkakan var som ett tunnt bröd med smak av kokos som var riktigt gott. Frukten, som såg ut som en platt nöt, skulle tvättas och skalas och i skulle det finnas ett sött vatten. Dock råkade nog Lars hälla ut vattnet när han skalade dem och kvar fanns ett fruktkött som liknade litchins fruktkött men som dessvärre inte smakade någonting.

Rani som firade sin högtid i söndags hade med sig festmat till oss i måndags. Wada som är en friterad ring med daal (linser) och lök samt ett sött bröd som de äter med lite smör på. Jag var nog den som uppskattade Wadan mest, smakade egentligen inte så mycket men var väldigt mättsam. Brödet var kryddat med kardemumma och jättegott!

Resterna av Wadan och det söta brödet som barnen och jag inte orkade äta upp.

Ranis före detta mam lärde henne att baka bröd, vilket vi är väldigt glada för. Dels är jag ingen hejare på matbröd och det brödet hon gör är riktigt gott. Det luktar ljuvligt den dagen i veckan hon bakar det (med viss variation med ingredienser) och resultatet blir ett stort, saftigt bröd.

Känner ni doften av nybakat bröd??

För att inte tråka ut er fullständigt med all mat (men vi gillar ju verkligen god mat) så avslutar jag med en liten bildkavlakad med delar av min dag i bilder;

Hos slaktaren, New Frosties, och köper kycklingfilé och köttfärs.

Jodå, pappa följer lagen och har hjälm på huvudet...

Vilka rosor ska jag välja idag? Vita får det bli!

"Floristerna" gör rent rosorna och binder dem. Blommorna har gått upp i pris i och med alla festivaler (idag är det också en festival där en guds (??) födelsedag firas. Tala om att indierna tar tillfället i akt och fira när det firas kan!). 20 långa, fina rosor för 15 spänn. En packe gladiolus fick också hänga med hem.

Här sitter hon bland alla sopor...

Väl lastad cykel med återvinning.

En av Palm Meadows tre Supermarkets har flyttat och kyldisken var större än dörren.
Undra hur de fick in den en gång i tiden??